Kicki tävlar för Sverige i para-VM i agility – med hunden Diego vid sin sida

När Kicki står på startlinjen tillsammans med sin hund Diego är det full fart framåt som gäller. Tillsammans tävlar de i para-agility på hög internationell nivå, senast i VM i Italien där de representerade Sverige.

– Diego lever verkligen efter mottot ”fullt ös –medvetslös”. Han ger alltid allt, särskilt på agilitybanan. Han är bara tre år, men har redan hunnit visa vilken tävlingsglädje han har, säger Kicki.

Från hobby till VM

Intresset för hundar började för över 16 år sedan, när Kicki skaffade sin första hund. Då hade hon hade inga planer på att börja med agility, men det berömda bananskalet gjorde att hon 2019 stod på startlinjen i sitt första para-VM, som den allra första deltagaren från Sverige.

– Det var en helt otrolig upplevelse. Jag blev nästan chockad över hur stort det var internationellt, hur många deltagare det fanns och vilken gemenskap som fanns mellan alla. Att träffa andra förare med funktionsvariationer och dela samma passion var väldigt speciellt.

Sedan dess har Kicki kvalat till flera mästerskap, bland annat med hundarna Orino och Diego. Trots att både pandemin och skador satt stopp för vissa tävlingar har hon aldrig tappat motivationen.

Gemenskapen är stark

Agilityvärlden präglas av gemenskap och glädje, berättar Kicki. Under VM i Italien fick hon bland annat kontakt med en lokal förare som lånade ut sin privata träningshall inför tävlingen.

– Sådant värmer verkligen. En annan tradition är att man byter tröjor mellan nationerna. Jag hade inte möjlighet att ge bort min pga. Sveriges regler kring landslagskläder, men flera tävlande kom fram och gav mig sina tröjor som minne, det säger mycket om den värme som finns i sporten.

Assistansen gör tävlandet möjligt

För att kunna tävla krävs att allting runt omkring fungerar, och där spelar personlig assistans en avgörande roll.

– Utan mina assistenter hade det inte gått. De är med i allt: från banvandring och uppvärmning till att hjälpa mig på plats under loppen. Jag har både fysiska funktionsnedsättningar och en synskada, så jag behöver syntolkning och stöd för att kunna orientera mig och hålla koll på allt som händer runt omkring.

Kicki berättar att hon och assistenten tränar mycket på egen hand, och att passen ofta anpassas efter dagsformen. Ibland filmas träningen så att hon i efterhand kan analysera och utveckla tekniken.
– Det viktigaste för en assistent är att vara lösningsorienterad och positiv. Man behöver inte kunna något om hundar eller agility, men man måste vilja vara med och stötta.

”Agilityn betyder allt”

Efter flera tuffa år har agilityn blivit en viktig del av Kickis vardag. Det är något som ger energi, glädje och mening.

– Att ha detta att se fram emot betyder oerhört mycket. Det handlar inte bara om att tävla, utan också om alla människor man möter - medtävlare, domare, publik. Den gemenskapen betyder så mycket.

Trots att resultatet på pappret inte var det hon hoppats på, var känslan efter VM odelat positiv.
– Diego gjorde ett fantastiskt jobb. Miljön var helt annorlunda jämfört med vad vi tränar i, men han var fokuserad och glad hela tiden. Bara att vara där och tävla på den nivån var en vinst i sig.

Nu siktar Kicki och Diego mot nästa mål: VM i England 2026.
– Jag är jättesugen på att försöka kvala igen. Och det är min assistent också!

”Våga prova”

När Kicki får frågan vilket råd hon vill ge till andra som drömmer om att följa sin passion, svarar hon utan att tveka:
– Våga testa! Våga säga vad du behöver för att det ska fungera, det mesta går att anpassa. Jag hoppas att min resa kan inspirera någon annan att också våga prova.

‍