Hur går det till när man ansöker om personlig assistans?

Det här med vem som kan få personlig assistans och hur den processen går till får vi hela tiden frågor kring. Det finns ju bra information om olika delar kring detta på exempelvis Försäkringskassans hemsida. Men för att få det lite mer i ett sammanhang och även för att kunna få lite extra input kring vissa delar som vi märker skapar frågor hos många så satte jag mig med vår jurist Lisa Liljenberg.

Ok, vi tar det från början, vad krävs för att ansöka om assistans?

För att kunna ansöka om personlig assistans behöver man vara under 66 år gammal

och tillhöra någon av de personkretsar som anges i 1 § LSS, lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Den första personkretsen är för personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. Den andra personkretsen är för personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. Och den tredje personkretsen är för personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.

Det första steget man ska passera är personkretstillhörigheten, när man kommit förbi det är nästa steg att man ska bedömas ha tillräckligt med hjälpbehov med grundläggande behov för att berättiga till insatsen. Kommer man förbi det steget beräknas även andra personliga behov , det som ibland kallas övriga behov. De tre stegen bedöms i samma utredning så allt ska tas upp i ansökan. Uppnår man kraven för varje steg bedöms och beräknas tid för hela ansökan men man kan också få ett beslut där utredningen stannat vid steg ett eller två, om man inte uppfyller kraven för ett av stegen utreds inte det nästkommande.

Det är avgörande att ha bra och utförliga medicinska underlag att bifoga till sin ansökan. Såväl personkretstillhörighet som grundläggande behov behöver styrkas medicinskt.

Och det är då Försäkringskassan som avgör vilken personkrets man tillhör eller?

Precis, Försäkringskassan eller kommunen bedömer om man tillhör någon av personkretsarna och i sådant fall vilken. Vissa personkretsar innebär lättare bedömningar än andra, personkrets 1 till exempel är ofta enkel att konstatera utifrån att läkaren har ställt en särskild diagnos medan det i personkrets 3 är flera avvägningar som ska göras med bedömning av huruvida personen når upp till kraven. Beroende på hur omfattande grundläggande behov man har brukar jag ofta rekommendera att man ansöker hos både kommunen och Försäkringskassan direkt, då gör myndigheterna varsin parallell och oberoende utredning. Det kan vara lätt att tro att det räcker med att ansöka till den ena eller andra och att sedan omfattningen avgör vilken myndighet man hamnar hos men så är det alltså inte.

Sen när man då fått godkänt på att man tillhör en personkrets, vad händer då?

Om man passerar steg ett medpersonkretstillhörighet är nästa steg att kommunen eller Försäkringskassan beräknar omfattningen av grundläggande behov. Idag finns det sju grundläggande behov: Andning, måltider, personlig hygien, av- och påklädning, kommunikation med andra, att förebygga skada vid en psykisk funktionsnedsättning och löpande stöd vid ett medicinskt tillstånd. Kommer man upp i över 20 timmar per vecka med de grundläggande behoven berättigar det till assistansersättning från Försäkringskassan. För assistans från kommunen finns det ingen motsvarande fastslagen undre tidsgräns men enligt praxis har man rätt till kommunstödd personlig assistans om de grundläggande behoven uppgår till ca 7 timmar per vecka.

Det som är viktigt att tänka på, och som kanske många som inte är bekanta med personlig assistans sedan tidigare inte känner till, är att det inte är allt inom de här sju nämnda behoven som får tillgodoräknas som grundläggande behov. Tvärtom är det väldigt snäva bedömningar som ofta förvånar personer som inte är insatta. Behöver man till exempel hjälp på toaletten beräknas det inte tid för hela den tiden besöket tar. Förflyttningen till och från toaletten till exempel räknas bara med om den är integritetsnära det vill säga att personen är avklädd. Och ofta får man bara tillgodoräkna sig tid för rent handgripliga insatser men inte tid för påstötning eller annat stöd där emellan trots att man har behov av en annan person med sig genom hela toalettbesöket.

Men allt som inte är grundläggande behov då?

Om man passerat steg två och bedömts ha tillräcklig omfattning gällande de grundläggande behoven beräknas även tid för andra personliga behov av kommunen eller Försäkringskassan. Man kan alltså få ett lika stort beslut, sett till helheten, från kommunen som från Försäkringskassan. Det är ett vanligt missförstånd att det alltid skulle vara fler timmar totalt i beslut från Försäkringskassan men så är det alltså inte. Bedömningarna av de andra personliga behoven är inte lika snäva som bedömningarna av de grundläggande behoven men det är fortfarande uppställda krav som ska mötas och myndigheterna gör ofta så kallade skälighetsbedömningar av vad man har rätt till, hur långtid det får ta och hur ofta man får ägna sig åt det.

För barn görs det dessutom ett föräldraavdrag från grundläggande och andra personliga behov utifrån ålder, dessa är sedan årsskiftet är fastställda enligt en särskild schablon. Och för den som är gift eller sambo vägs makars ansvar för varandra in i bedömningen.

Och hur lång tid tar hela den här processen då? Från det att man skickar in en ansökan tills man har i gång assistansen?

‍

Det ser väldigt olika ut hur lång tid ansökningsprocessen tar. Hos kommunen ska en ansökan om assistans helst ta runt tre månader att utreda och hos Försäkringskassan runt 4-5 månader men ofta kan det ta längre tid. Sedan beror det ju också på om man är nöjd med myndighetens beslut. Jag hjälper många som inte fått rätt till insats eller inte beviljats tillräckligt med timmar för att tillgodose sitt behov att överklaga till förvaltningsrätten. Och tyvärr är väntetiderna ännu längre hos domstolen, ca 12-18 månader får man räkna med innan dom meddelas.

Låter som en energikrävande process?

För många är det väldigt påfrestande att genomgå en ansöknings- och eventuell domstolsprocess. Många ansöker om stöd när de börjar nå bristningsgränsen eller efter att plötsligt ha drabbats av sjukdom eller olycka och det är tungt att mitt i allt det reda ut vad som behövs för att få det stöd man behöver och genomgå ingående frågor om integritetsnära hjälpbehov.

Jag är väldigt tacksam att få möjlighet att hjälpa till och underlätta denna del för våra kunder. Egentligen önskar jag att det inte behövdes hjälp från en jurist för att få det stöd man behöver men så ser tyvärr inte verkligheten ut. Det är ett väldigt snårigt område och utan en jurist till hjälp är risken stor att man inte får det stöd man har rätt till.

‍